Historik
Kvarteret Hilltorp Norra
I början av 1880-talet planerade konsul Nils Persson att
bygga en större villa, "Hilltorp" på platsen för kvarteret
Hilltorp, men någon byggnation genomfördes aldrig
då Västkustbanan anlades så nära. Kvarteret består idag
av sex fastigheter. Sidan mot Drottninggatan bebyggdes
tidigast, från 1901 till 1907, med Alfred Hellerström
som arkitekt, medan sidan mot Karl Johans gata
ritades av Aksel W Zetlitz-Nilsson 1928. Byggmästare
och byggherre för hela kvarteret var Anders J
Ahlström.
Inom området finns flera goda exempel på 1920 talsklassicismen,
en byggnadsstil som karakteriseras av
fasader i helsingborgstegel, med vita fönstersnickerier
som kontrast mot det mörka teglet. Både villor och
flerbostadshus uppfördes i denna stil, som till exempel
flerfamiljshusen vid Karl Johans gata.
Hilltorp Norra 5
Skansgatan 1
Fem-våningshus byggt 1928 med fasad i puts, delvis
porfyrit. Arkitekt Aksel W Zetlitz-Nilsson, byggherre
och byggmästare Anders J Ahlström. Sockelvåningen
är i bandrustik. I översta våningen finns fält med
stjärnformiga ornament. Delvis valmat tegeltäckt tak. I
bottenvåningen mot Karl Johans gata finns en rad garage.
1957 - 1959 inreddes vinden.
Klassificering av byggnader och miljöer inom området
Värdefulla byggnader i området har klassificerats efter sitt kulturhistoriska värde. I bevarandeprogram används två kategorier vid klassificeringen, dels en "högre" kallad "Särskilt värdefull behyggelse", dels en "lägre" kallad "Byggnad av kompletterande värde för stadsmiljön ". Övriga byggnader är inte klassificerade alls.
Vår fastighet Hilltorp Norra 5 är klassad som "Byggnad av kompletterande värde för stadsmiljön ".
Margaretaplatsen
Till Drottningatans bebyggelsemiljö hör Margaretaplatsen.
Markområdet köptes in av Helsingborgs
stad på 1910-talet, och fungerade en period som koloniområde.
Efter kronprinsessan Margaretas död 1920
genomfördes en insamling till en minnesvård, och en
arkitekttävling om utformandet av en sådan genomfördes.
Minnesvården utfördes av stockholmsarkitekten
Peder Clason, och den invigdes 1924. Samma år påbörjades
anläggningsarbetet av parken, som stod fardig
fem år senare. Margaretaplatsen är ett gott exempel på
dåtidens arkitektur och parkideal. Parken utformades
som en storslagen, tuktad, öppen plats.
Funktionalism och modernism
När Helsingborgs Konserthus stod klart 1932 var det
Sveriges första monumentalbyggnad uppförd i den nya
internationella arkitekturstil, som i Sverige kallades
funktionalism. Byggnaden väckte berättigad uppmärksamhet
både i Helsingborg och i omvärlden. Under
återstoden av 1930-talet uppfördes många bostadshus i
funktionalistisk stil i Helsingborg. Konserthusarkitekten
Sven Markelius ritade flera hus, bland annat vid
Margaretaplatsen. Hans medarbetare Mogens Mogensen
slog sig ned i Helsingborg, och anlitades för en
lång rad uppdrag. Länge var S:t Jörgenspalatset, uppfört
1936, HeIsingborgs högsta hus och ett modernistiskt
utropstecken tillsammans med Konserthuset.
Redan 1929 hade två bostadshus i funktionalistisk stil
uppförts i kvarteret Carolus, invid Margaretaplatsen.
Arkitekt var Sven Markelius, som i en artikel i tidskriften
Byggmästaren 1929 själv beskrev nackdelarna med
det sena I800-talets bostadsbebyggelse, med bland
annat för lite ljusinsläpp i lägenheterna.
Under 1950-talet genomgick byggbranschen en revolutionerande
utveckling, då arbetskraftskrävande hantverk
mer och mer ersattes av prefabricering, och nya
material och metoder i byggandet vann allt mer insteg.
Det så kallade miljonprogrammet, det stora projektet
att ge landet en miljon nya bostäder på 10 år, som
inleddes i mitten på 1960-talet, förutsatte långt driven
prefabricering och industrialiserat byggande. Hamilton
House, ritat av Sten Samuelson, skulle egentligen kunna
rubriceras som ett miljonprogramshus, men dess
välarbetade detaljer och kanske framförallt det magnifika
strandnära läget gör att huset inte associeras med
miljonprogrammet.
(UR BEVARANDEPROGRAM DROTTNINGGATAN OCH PÅLSJÖ, 1999)
(Se hela Bevarandeprogrammet på
https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utvecklin...